MĂ„nadsarkiv: december 2014

Söndag

LĂ€mna ett svar

Det var nĂ€ra att jag skulle ha fĂ„tt fira julafton pĂ„ psyk. Jag var pĂ„ Ă€s-mottagningen och pratade med psykologen i mĂ„ndags och jag mĂ„dde sĂ„ jĂ€vla dĂ„ligt. Hon ville att jag skulle Ă„ka till psykakuten och prata med en lĂ€kare, jag ville inte, men hon tjatade tills jag gav med mig. Pappa skjutsade mig till psykakuten och jag behövde bara vĂ€nta i tvĂ„ timmar (ibland fĂ„r man vĂ€nta 6-8 timmar). Jag försökte skĂ€rpa till mig nĂ€r jag pratade med psykdoktorn, var sĂ„ orolig att jag skulle behöva stanna pĂ„ avdelningen. Jag fick Ă„ka hem sedan, tack för det…. Det hade kĂ€nts hemskt att vara pĂ„ psyket pĂ„ julafton.

Som jag skrev var min julafton rĂ€tt okej. Jag fick bland annat presentkort pĂ„ Adlibris sĂ„ att jag kan köpa nya ljudböcker 🙂

Jag har bestĂ€mt mig för att följa mitt matschema till punkt och pricka igen. Jag fĂ„r sĂ„dan dödlig Ă„ngest över det hĂ€r svullandet. FĂ„r vĂ€l stĂ„ ut med att vara hungrig… Psykologen och jag pratade om det och isĂ„fall mĂ„ste jag dricka tvĂ„ nĂ€ringsdrycker om dagen. Usch, jag vill inte gĂ„ upp mer. Har gĂ„tt upp frĂ„n 38 till 44,1 pĂ„ bara tre veckor. Helt sjukt. JĂ€vla Ă€ckel. Jag lĂ€ngtar verkligen tills jag slipper kortisonet. Tar 20 mg om dagen nu, sĂ„ om en mĂ„nad Ă€r det borta.

Julafton

LĂ€mna ett svar

Julafton… Min bror och hans flickvĂ€n Ă€r hĂ€r hos mina förĂ€ldrar. Jag har inte en sĂ€rskilt bra relation med min bror, men denna jul har varit helt okej. Jobbigt med all julmat, bara, men jag har sluppit Ă„ngestattacker. Alltid nĂ„got positivt. Nu ska vi titta pĂ„ Karl Bertil, jag ville bara sĂ€ga hej och god jul.

The end

2 svar

I torsdags gjorde jag en magnetröntgen av tunntarmen för att se i hur stol del av den som jag har Crohns sjukdom (med koloskopi kan man bara se sista delen av tunntarmen). Det var en sjukt obehaglig undersökning 😩

Jag skulle vara fastande, och nĂ€r jag kom till röntgen skulle det sĂ€ttas en sond som gick ner till tunntarmen som det skulle ges en hel liter kontrastmedel i (bilderna blir tydligare med kontrast), och jag som Ă€r ganska trött pĂ„ att sĂ€tta i sonder… Jag fick en nĂ„l i handen som jag fick kontrast i och nĂ„gon annan medicin som gör att tarmarna inte rör sig.

Det otĂ€cka var att ligga inne i magnetröntgenmaskinen. En smal tunnel och kameran ömsom bankade, hackade, smĂ€llde osv i nĂ„got som kĂ€ndes som flera timmar, men det var nog ”bara” 50 minuter eller sĂ„. Jag var iaf vĂ€ldigt lĂ€ttad nĂ€r det var över. Min lĂ€kare pĂ„ gastro skulle ringa om resultatet, men jag antar att det blir efter jul.

leaves

Jag mÄr otroligt dÄligt. MÄnga mörka tankar, ibland tankar om att försvinna. Jag försöker hÄlla mig sysselsatt men det slutar alltid med att jag sitter eller ligger och stirrar ut i tomma luften.

Vet Àrligt talat inte hur jag ska orka.

text

Tisdag

LĂ€mna ett svar

LÀkarsamtal idag. Min psykolog var ocksÄ med. Vi pratade medicinering och mÄende. Jag mÄr inte alls bra, sÀmre Àn pÄ lÀnge. LÀkaren vill hÄlla ett extra öga pÄ mig eftersom att kortisonbehandling kan pÄverka psyket, bÄde uppÄt och nerÄt, och sÀrskilt kÀnslig Àr man ju om man redan har psykisk sjukdom. SÄ det kan vara kortisonet som gör att jag mÄr extra dÄligt.

”L” skrev i en kommentar att jag nog borde berĂ€tta att jag Ă€ter mer Ă€n vad som stĂ„r i mitt matschema, eftersom att det kanske bara var jag som tycker att jag Ă€ter mycket. Jag skrev ner pĂ„ papper vad jag Ă€ter pĂ„ en dag och tyvĂ€rr Ă€r det inte jag som inbillar mig att det Ă€r mycket. ”Typisk kortisonhunger” enligt min lĂ€kare och Ă„ngesten hamrade i mitt bröst. Jag behöver inte dricka nĂ€ringsdrycker iaf


Jag frÄgade nÀr svullenheten i ansiktet kommer försvinna och hon trodde att den kommer börja gÄ ner nÀr jag Àr nere pÄ 10-15 mg. Nu tar jag 30 mg. Olika personer Àr olika kÀnsliga för kortisonbiverkningar och jag verkar vara en av de extra kÀnsliga. Roligt. Verkligen.

Blev insatt pÄ 20 mg Theralen och 10 mg Stesolid kl. 8, 13 och 18. Nu kanske jag slipper den stÀndiga kÀnslan av att bli lÄngsamt men ofullstÀndigt kvÀvd. De andra medicinerna fÄr stÄ orörda.

Efter mötet grÀt jag inne pÄ toaletten pÄ Às-mottagningen. Det Àr verkligen inte likt mig.

Kortisonansikte

6 svar

Psykologsamtal och provtagning har stĂ„tt pĂ„ dagens schema. Jag tycker att det Ă€r jobbigt att sitta i vĂ€ntrummet dĂ€r pĂ„ Ă€s-mottagningen. Ibland kĂ€nner jag att det Ă€r ett jĂ€mförande av kroppar redan i vĂ€ntrummet. Hos en del iaf. Blickar som granskar de andras kroppar. ÖgonmĂ„tt. Vem Ă€r smalast? Ätstörda, destruktiva beteenden. Jag brukar stirra ner golvet nĂ€r jag mĂ€rker att det Ă€r sĂ„. Men jag dömer inte dem som gör det, jag fattar ju varför och jag har sjĂ€lv gjort samma sak. ÄndĂ„ kĂ€nns det jobbigt, och nu Ă€r det Ă€nnu jobbigare att bli granskad pĂ„ det sĂ€ttet eftersom att jag har fĂ„tt pĂ„tagligt uppsvĂ€llda kinder av kortisonet och hyn har blivit fet och finnig. Jag vill helst bara gömma mig.

Psykologen tyckte det var lite konstigt att jag hade blivit utskriven med sÄ kort varsel, och nÀr jag fortfarande mÄr sÄ vÀldigt dÄligt. Jag berÀttade för henne om hetsÀtningen och att jag Àr rÀdd att det ska hÀnda igen.
Jag Ă€r hungrig hela tiden och Ă€ter mycket mer Ă€n vad som stĂ„r pĂ„ mitt matschema, men det vĂ„gade jag inte sĂ€ga. Jag mĂ„r sĂ„ otroligt dĂ„ligt över det. Ökad aptit Ă€r en vanlig biverkan av kortison, likasĂ„ uppsvĂ€llt ansikte och mage, bĂ„de för att man Ă€ter mer men man samlar ocksĂ„ pĂ„ sig vĂ€tska i huden. JĂ€vla skitmedicin. Jag vill helst sluta med den med detsamma men dĂ„ skulle jag bli sjuk igen och det vill jag inte.

Provtagningen gick snabbt och förra veckans prover var normala. Sedan jag kom hem har jag bara Àtit en massa onödigt och det kÀnns som att jag ska drunkna i Ängest.

Fri, men Ă€ndĂ„ inte

LĂ€mna ett svar

Jag blev utskriven klockan ett och hÀmtad av pappa. Först Äkte vi till apoteket och hÀmtade ut mediciner. Prednisolon, Azatioprin, Seroquel. Vi fick besöka tvÄ apotek för det första hade inte Azatioprin. Jag har ett nedtrappningsschema för Prednisolon och ett upptrappningsschema för Azatioprin.

VilsenhetskÀnsla inuti, tomhet. Jag har mest rastlöst gÄtt omkring hÀr hemma, utan en verklig riktning eller definierat mÄl.  Imorgon ska jag till Às-mottagningen och trÀffa psykologen och sedan jag ska jag till gastromottagningen och ta blodprover. Man mÄste kontrollera att bland annat levern inte pÄverkas av Azatioprin.
Jag kÀnner mig fortfarande inte ÄterhÀmtad efter skovet.

freedom

 

Hets

LĂ€mna ett svar

JourlĂ€karen beviljade mig timpermission i söndags, och sedan hade jag nattpermission mellan mĂ„ndag och tisdag. Idag fick jag veta av avdelningslĂ€karen att mitt LPT Ă€r avskrivet och att jag ska skrivas ut imorgon. Det kom ju vĂ€ldigt hastigt… Jag Ă€r sĂ„ klart glad över att slippa psyk, men det var ovĂ€ntat.

PĂ„ permissionen i söndags hĂ€nde nĂ„got dĂ„ligt. Jag skĂ€ms sĂ„ mycket över det att det Ă€r svĂ„rt att skriva om. Jag hetsĂ„t. Det har aldrig hĂ€nt tidigare. Jag mĂ„dde illa, men ÀndÄ kĂ€nde jag ett sĂ„nt jĂ€vla sug efter mat mat mat. Hungerflickan. SĂ€kert tio limpskivor med fĂ€rskost. Flera portioner glass. Sockriga flingor med mjölk. Det gick sĂ„ snabbt att jag knappt fattade vad som hĂ€nde. Inte förrĂ€n det var över. Spy. Mördande Ă„ngest och panik. x antal Stesolid. Magen vĂ€rkte sĂ„ att jag kallsvettades sĂ„ jag kröp ihop i min sĂ€ng, hann vĂ€l ligga dĂ€r tio minuter innan mamma och pappa kom hem. De frĂ„gade hur jag mĂ„dde och jag svarade ”okej”, eller nĂ„got liknande.

Fan fan fan.

Min mage Àr fortfarande i uppror.
Jag har inte sagt nĂ„got till de pĂ„ avdelningen. RĂ€dd för att det ska fĂ„…konsekvenser. Och jag skĂ€ms. SkĂ€ms inför personalen, inför mina förĂ€ldrar. Jag vet inte om de misstĂ€nker nĂ„got, det fattades ju mat nĂ€r de kom hem. Vet inte hur mycket koll de har pĂ„ det. Men jag tror att jag ska berĂ€tta för psykologen, jag ska till henne pĂ„ fredag.

Det hÀr ska inte fÄ hÀnda igen.

Osynlig

LĂ€mna ett svar

46631-bigthumbnail

Jag Ă€r tillbaka pĂ„ psykavdelningen sedan i torsdags. Jag har mĂ„tt sĂ„ dĂ„ligt sedan dess. Egentligen skulle jag ha haft permission idag men den stĂ€lldes in för de tycker att jag mĂ„dde för dĂ„ligt igĂ„r. ”Inte tillförlitlig”. Fan, jag hade velat Ă„ka hem. Kanske fĂ„r jag permission i morgon istĂ€llet. JĂ€vla Ă„ngest. IgĂ„r var det kaos hela dagen, kanske inte jĂ€ttemycket utĂ„t, men desto mer  inuti mig. Fick fint stöd av min kontaktperson. Hon körde ut all personal som var i mitt rum sĂ„ att jag skulle kunna lugna ner mig. Det Ă€r inte lĂ€tt att lugna ner sig nĂ€r nĂ„gon stĂ„r och skriker Ă„t en att lugna ner sig.

Jag mÄr illa och min kropp vÀrker av den dÀr nya medicinen, Azatioprin. Jag hoppas att det Àr övergÄende biverkningar och att den kommer hjÀlpa mot Crohns. Dosen ska trappas upp under nÄgra veckor.
NĂ€r jag kom tillbaka till psykavdelningen pĂ„ torsdag sĂ„ skĂ€mdes jag inför personalen. Jag kĂ€nde mig Ă€cklig som har fĂ„tt den hĂ€r sjukdomen. Å andra sidan kĂ€nde jag mig Ă€cklig innan ocksĂ„. Allt detta sjĂ€lvhat. Jag vill bestraffa mig sjĂ€lv. Allt detta kroppshat. Gömmer mig i bylsiga klĂ€der. Syns Ă€ndĂ„.

Gör mig osynlig.

Nu ska jag Ă€ta mellanmĂ„l. Äta Ă€r det enda jag gör, kĂ€nns det som.

Onsdag

LĂ€mna ett svar

Jag ska bli utskriven frĂ„n den hĂ€r avdelningen imorgon 🙂 Men jag har fortfarande LPT och ska dĂ€rför tillbaka till psyk. Mindre roligt. De dagar som har gĂ„tt sedan jag senast skrev har mest bestĂ„tt av magsmĂ€rtor. Inte nĂ„gon liten smĂ€rta heller. Stackars mage. Den har inte direkt tyckt om att fĂ„ mat igen. Jag har mest legat i sĂ€ngen och blundat och andats. Idag kĂ€nns det vĂ€l lite bĂ€ttre.

NĂ€r man inte tror att nĂ„got kan bli vĂ€rre – det kan det. Inte nog med den vansinniga matĂ„ngesten, fysiskt ont ska det göra ocksĂ„. Det gör det inte lĂ€ttare att Ă€ta…

Jag har fÄtt börja med ytterligare en medicin mot Crohns, den heter Asatioprin. Den ska man Àta en lÀngre tid, kortisonet dÀremot ska trappas ut. Magnetröntgen av tunntarmen ska ocksÄ göras nÄgon gÄng. Ja, allt det hÀr börjar vÀl sÄ sakta sjunka in nu. Sjukdombeskedet. Mamma och pappa hÀlsade pÄ igÄr, det var jobbigt att se hur ledsna de var över detta. Men det blir bÀttre. Det ska det bli.

Om nÄgon undrar nÄgot om sjukdomen fÄr ni gÀrna frÄga. Vet inte riktigt hur mycket jag ska skriva. Eller om ni undrar över nÄgot annat fÄr ni ocksÄ frÄga.