Hets

Jourläkaren beviljade mig timpermission i söndags, och sedan hade jag nattpermission mellan måndag och tisdag. Idag fick jag veta av avdelningsläkaren att mitt LPT är avskrivet och att jag ska skrivas ut imorgon. Det kom ju väldigt hastigt… Jag är så klart glad över att slippa psyk, men det var oväntat.

På permissionen i söndags hände något dåligt. Jag skäms så mycket över det att det är svårt att skriva om. Jag hetsåt. Det har aldrig hänt tidigare. Jag mådde illa, men ändå kände jag ett sånt jävla sug efter mat mat mat. Hungerflickan. Säkert tio limpskivor med färskost. Flera portioner glass. Sockriga flingor med mjölk. Det gick så snabbt att jag knappt fattade vad som hände. Inte förrän det var över. Spy. Mördande ångest och panik. x antal Stesolid. Magen värkte så att jag kallsvettades så jag kröp ihop i min säng, hann väl ligga där tio minuter innan mamma och pappa kom hem. De frågade hur jag mådde och jag svarade ”okej”, eller något liknande.

Fan fan fan.

Min mage är fortfarande i uppror.
Jag har inte sagt något till de på avdelningen. Rädd för att det ska få…konsekvenser. Och jag skäms. Skäms inför personalen, inför mina föräldrar. Jag vet inte om de misstänker något, det fattades ju mat när de kom hem. Vet inte hur mycket koll de har på det. Men jag tror att jag ska berätta för psykologen, jag ska till henne på fredag.

Det här ska inte få hända igen.